12 aug. 2014

Breiðholtsgården


Huvudstaden Reykjavik grundlades 1786 och då fanns några större gårdar inom det område som är Reykjavik i dag, bl.a. gården Breiðholt. De äldsta, säkra uppgifterna om gården finns i en förteckning över landägor som överfördes till klostret i Viðey 1395. Bebyggelse på gården är troligen något äldre. På egendomen fanns då ett bönehus. Vid reformationen överfördes alla egendomar under klostret, inkl. Breiðholt till kungens ägo, liksaom alla kyrkofastigheter under den katolska tiden. Bilden här ovan är en målning troligen från början av 1900-talet.

Gården omfattade ganska stora arealer, Vatnsendi i öster, stora delar av det som är Kópavogur i dag, Bústaðaområdet, Ártún och Árbær.

Reykjavik stad köpte gården år 1906 till att få tillgång till vattnet i Elliðará. År 1923 inkorporerades området och blev en del av Reykjavik. År 1916 skall ha funnits 7 hus på själva gårdstunet och ytterligare tre längre söderut.
På gården fanns ett torvhus, som revs 1940 och då byggdes ett rappat trähus. Boskapsskötsel var på gården till lite före 1960. Gården köptes av plantskolan Alaska, som bedrev plantskoleverksamhet i många år och en lada användes som butikslokal för plantskolan. Området är väl bevuxet i dag med bl.a. gran- och lövträd. För ungefär 10 år sedan byggdes våningshus och radhus intill den gamla gården, som fridlystes år 1981. Vi bor i ett av radhusen på området.
De husrester som finns på det fridlysta området är i huvudsak grunderna av kyrkan och begravningsplatsen.

Breiðholt är i dag en stor stadsdel med ca 21.000 inv. Den byggdes i huvudsak upp på 1960- och 1970-talen.

Nu har området på stadens försorg rustats upp. Informationsskyktar på isländska och engelska har satts upp och man har anlagt gångstigar och placerat ut några bänkar. På bilderna här nedan kan man se hur området ser ut i dag. Välgjort av Reykjaviks myndigheter!

12.08.2014
Per Ekström
per@per.is
www.per.is


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar